Provbitarna gav upp

En tid efter att jag lämnat manus till förlaget för sättning och tryck kikade jag på mina långtidsprovbitar av hur epoxy klarat exponeringen för sol, vind och vatten. Provbitarna hängde jag upp på min balkong i söderläge våren 2003 i samband med att jag byggde en stippbyggd-kajak. De hängdes inte upp samma dag. BHP biten kom upp i maj, de andra några veckor senare.

 

Det är tre olika fabrikat av epoxy på provbitarna. På West och BHP proverna ligger det väv i epoxy. Epiglassprovet saknar väv men har ett tjockare lager epoxi. En del av provbiten med Westepoxy är fernissad med Le Tonkinoas oljefernissa. Resultat:

• Provbiten med West har klarat sig ganska bra. Den del som är fernissad har inga skador eller missfärgningar. På den ofernissade delen kryper det upp en del blåträ från ändträet.  
• BHP-biten är helt ofernissad, faktum är att den är sågad ur däcket på kajaken varefter ändträet penslats med epoxi. I ett av de nedre hörnet släpper såväl matta som epoxi från träet. Området med släpp är ungefär 5 kvadratcentimeter. I övrigtär den i stort sett opåverkad frånsett lite krypande blåträ.
• Biten med Epiglass har också klarat sig bra. Där syns spår av begynnande blåträ i den spetsiga övergången mellan kant och plansida. Troligen för att epoxyskiktet är tunnast där.

Slutsatser: Tja, samtliga fabrikat har klarat sig bra med tanke på att de hanterats omilt och att tätningen av ändträ inte var superbra gjord. Med en bra fernissa skulle troligen samtliga klarat sig bra. Resultatet av Epiglassprovet antyder att det är bra att undvika skarpa hörn, det är skälet till att allt som kan rundas av på en båt rundas av,  då de ger tunnare skikt av epoxi och, i förekommande fall, färg eller fernissa.

 

Bildtext:
Provbitarna efter drygt fyra års exponering för sol, vind, vatten, värme och kyla. Skeden visar ytan epoxin släppt från.