Sommaren 2007 var regnig kall och blåsig. Åtminstone i Bohuslän. Därför är Skarping inte hårdtestad ännu. Men i slutet augusti var det dags för den första riktiga turen då jag bland annat rammade Stegelholmen. Janne mötte upp med sin Caribou i Eriksberg innanför Hjältön i Koljöfjorden. I Eriksberg finns en allmän brygga med P-plats och en grund kajakstrand. Perfekt för kortare turer. Efter sjösättning satte vi kursen åt väst. Planen var att runda Hjältön och några av öarna norr om den.
Vädret var perfekt, varmt halvsoligt och nästan vindstilla. Tunga moln vid horisonten gav fjorden en blyblank dramatisk färg. Solstrålarna dansade i vindkrusningarna, lekte i bogvågorna och gungade lojt i svallen innan de behagfullt speglade sig vattendropparna på däck och paddlar och gav sig av tillbaka till rymden. En paddlare kan inte ha det mycket bättre. Fösta etappmålet blev efter mitt tjat Stegelholmen. På dess klippiga nordostspets finns nämligen en liten grotta stor nog att gå in i med kajak. Grottan är trång, det går inte att vända i grottan utan man får backa ut med små paddeltag. Janne, den lurken, kom först till grottan, Så när han var klar hade jag brått att komma in. För brått skulle det visa sig.
Med några meter kvar till grottöppningen satte jag fart på Skarpingen. Efter några paddeltag gled vi majestätiskt och tyst in i grottans dunkel. Tyvärr hade jag glömt hur trång grottan är så jag hade paddeln i fel läge. Jag kunde inte bromsa. När jag insåg vad som var på väg att hända släppte jag paddeln och grävde med naglarna i klippväggarna efter bromskraft. Förgäves. Min nybyggda träkajak dundrade med cirka en knops fart in i graniten. Pang, krasch, bom och tvärstopp. Rena krocktestet.
Med stukat ego och en något kortare kajak backade jag ut ur grottan, bestämde att det var fikapaus och styrde upp på den lilla sandstranden precis väster om grottan. Efter två munnar kaffe kom regnet.
Jämfört med krocktestet blev resten av turen odramatisk. Visserligen fick vi paddla genom piskande regn och vresiga vågor i en åskskur mellan Stegelholmen och Högholmen, fastna i sjögräs och krossa musselskal under bottnen öster om Högholmen, fika i regnet och prata danska på Hjältön. Men annars hände inte så mycket. Skarpingen klarade både krocktest, åskväder och dansk inspektion. Jag är nöjd.
Bildtexter:
Äntligen på väg...
En fördel med träkajaker är att man kan bära dem i en hand.
Tjusig i motljus.
fredag 27 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar